111225. 00:38 - i had myself a merry little christmas
det var längesedan jag grät så mycket som jag gråtit idag.
- till julkalendern imorse (så fantastiskt fint budskap)
- till julspelet på kyrkan
- i mötet av alldeles fantastiska vänner på kyrkan (alldeles för många, alldeles för mycket tårar)
- till jeff buckley's version av halleluja i bilen på vägen hem från åmsele
och varför i hela friden har jag gråtit? jo, för att jag hela tiden inser mer och mer hur välsignad jag är; hur enormt livet är och att julens kärleksbudskap omger mig hela tiden. käre jesus.
vi (familjen) styrde alltså julspelsbesök på mischan och det var precis lika underbart som varje år: den beskärda delen glömda repliker, snäppet för långa pauser mellan scenerna, icke-fungerande mickar och för höga psalm-tonarter, liksom den beskärda delen skräckinjagande bra spelad herodes, unga musik- och skådespelartalanger, vackert spelade julsånger, fullpackade kyrkbänkar och extra stolar och JULSTÄMNING x10000.
sedan den klassiska "bLöjta"-lunchen, de klassiska protesterna från ungdomarna i huset som inte finner det skinkspadsdoppade tunnbrödet lika lyxigt som gårdagens pizzarester, de klassiska "MEN SKYNDA, vi måste hinna till åmsele innan kalle" "MEN SKÄRP DIG, det är ju jag som väntar på DIG"-diskussionerna, inpackningen i bilen, den klassiska extra bilsvängen tillbaka till huset för att hämta allt som blev glömt i första försöket till avfärd och sedan de fantastiska 9 milen av kalle anka-taggning (med stopp i västomån för klappbyte och snabb-släkt-snack) på snötäckta vägar i eftermiddagssol.
vi firar jul med mammas sida av släkten och det blir alltid storfest. i år var vi "inte så många" (24 st), men hade det väldigt fint ändå.
- till julkalendern imorse (så fantastiskt fint budskap)
- till julspelet på kyrkan
- i mötet av alldeles fantastiska vänner på kyrkan (alldeles för många, alldeles för mycket tårar)
- till jeff buckley's version av halleluja i bilen på vägen hem från åmsele
och varför i hela friden har jag gråtit? jo, för att jag hela tiden inser mer och mer hur välsignad jag är; hur enormt livet är och att julens kärleksbudskap omger mig hela tiden. käre jesus.
vi (familjen) styrde alltså julspelsbesök på mischan och det var precis lika underbart som varje år: den beskärda delen glömda repliker, snäppet för långa pauser mellan scenerna, icke-fungerande mickar och för höga psalm-tonarter, liksom den beskärda delen skräckinjagande bra spelad herodes, unga musik- och skådespelartalanger, vackert spelade julsånger, fullpackade kyrkbänkar och extra stolar och JULSTÄMNING x10000.
sedan den klassiska "bLöjta"-lunchen, de klassiska protesterna från ungdomarna i huset som inte finner det skinkspadsdoppade tunnbrödet lika lyxigt som gårdagens pizzarester, de klassiska "MEN SKYNDA, vi måste hinna till åmsele innan kalle" "MEN SKÄRP DIG, det är ju jag som väntar på DIG"-diskussionerna, inpackningen i bilen, den klassiska extra bilsvängen tillbaka till huset för att hämta allt som blev glömt i första försöket till avfärd och sedan de fantastiska 9 milen av kalle anka-taggning (med stopp i västomån för klappbyte och snabb-släkt-snack) på snötäckta vägar i eftermiddagssol.
vi firar jul med mammas sida av släkten och det blir alltid storfest. i år var vi "inte så många" (24 st), men hade det väldigt fint ändå.
vi styrde mustaschfest med mostrar, morbröder, kusiner och kusinbarn och sjöng med till kalle anka och jag önskar att jag hade fler bilder på de andra som var där, men det är snålt om bra sådana. (kanske kommer det upp några här ?)
min morbror helge predikade kanske en av de bästa predikningar jag hört i midnattsgudstjänsten i församlingsgården och i bilen på vägen hem skrålade vi julsånger för fulla muggar, jag grät av glädje och julafton 2011 rullade in i garaget.
mellandagar och fler kära återseenden väntar.
god natt min skatt
Kommentarer
Trackback
