éternel, instant, présent

 

... igår var det en stor dag och jag klädde upp mig och taggade hela dagen för att mentalt vara med när bröderna lejonhjärta (och en massa andra finisar också) tog studenten. jag tyckte att det förtjänade en liten dikt:

i ett regnigt frankrike i juni 2012
går en 22-årig svenska och skurar golv
hennes tankar går bakåt
som när förvirringen tar fart
och trots att lasse sjunger en bra låt
så hör hon den inte klart
för någonstans i minnet ligger dagen hon en gång levt,
steget ut i vuxenlivet och en vit mössa som satt skevt
en dag som var början på något stort;
på resten av hennes liv;
en dag av firande för allt som blivit gjort
och mot hennes drömmar, ett bautakliv

i ett soligare sverige kastas vita mössor upp
och den annars buttra läraren är stolt som en tupp
en mamma, en pappa, en syster och en bror
hejar på sin älskling när den skitar ner sina skor

idag är allting annat världsligt,
bara leendet är brett
och på franska sidan europa ber svenskan
att allting ska gå rätt

hon ber att trots att världen som väntar kan tyckas mörk och fylld av sorg
ska ungdomarnas glädje få fylla världens gator och torg
att de som springer ut idag ska bära huvudet högt
ha stora, öppna ögon
fast än drömförverklingandet ibland kan gå trögt
att om de en dag finner sig själva med en mopp i handen
ska de minnas denna dagen och de blågula banden
att de ska ledas framåt i varje steg de tar
av ett ljus som för alltid brinner,
med drivkraft och vilja som bara barn har
att de ska veta att drömmen alltid kan bli äkta
även om de med en skurmopp måste fäkta

hon ber att de ska andas in framtidstro
och att all stress ska de andas ut
men framför allt ber hon att de ska höra
när hon telepaterar mantrat:
NJUT, NJUT, NJUT!

...och bland det bästa var att jag nyttjade livräddaren, skype, och fick titta ut i trädgården på isbanegatan 9 och se en massa fina, älskvärda faces:

det var längesedan jag grät så mycket som jag gråtit idag.
- till julkalendern imorse (så fantastiskt fint budskap)
- till julspelet på kyrkan
- i mötet av alldeles fantastiska vänner på kyrkan (alldeles för många, alldeles för mycket tårar)
- till jeff buckley's version av halleluja i bilen på vägen hem från åmsele

och varför i hela friden har jag gråtit? jo, för att jag hela tiden inser mer och mer hur välsignad jag är; hur enormt livet är och att julens kärleksbudskap omger mig hela tiden. käre jesus.

vi (familjen) styrde alltså julspelsbesök på mischan och det var precis lika underbart som varje år: den beskärda delen glömda repliker, snäppet för långa pauser mellan scenerna, icke-fungerande mickar och för höga psalm-tonarter, liksom den beskärda delen skräckinjagande bra spelad herodes, unga musik- och skådespelartalanger, vackert spelade julsånger, fullpackade kyrkbänkar och extra stolar och JULSTÄMNING x10000.
sedan den klassiska "bLöjta"-lunchen, de klassiska protesterna från ungdomarna i huset som inte finner det skinkspadsdoppade tunnbrödet lika lyxigt som gårdagens pizzarester, de klassiska "MEN SKYNDA, vi måste hinna till åmsele innan kalle" "MEN SKÄRP DIG, det är ju jag som väntar på DIG"-diskussionerna, inpackningen i bilen, den klassiska extra bilsvängen tillbaka till huset för att hämta allt som blev glömt i första försöket till avfärd och sedan de fantastiska 9 milen av kalle anka-taggning (med stopp i västomån för klappbyte och snabb-släkt-snack) på snötäckta vägar i eftermiddagssol.

vi firar jul med mammas sida av släkten och det blir alltid storfest. i år var vi "inte så många" (24 st), men hade det väldigt fint ändå.

vi styrde mustaschfest med mostrar, morbröder, kusiner och kusinbarn och sjöng med till kalle anka och jag önskar att jag hade fler bilder på de andra som var där, men det är snålt om bra sådana. (kanske kommer det upp några här ?)

min morbror helge predikade kanske en av de bästa predikningar jag hört i midnattsgudstjänsten i församlingsgården och i bilen på vägen hem skrålade vi julsånger för fulla muggar, jag grät av glädje och julafton 2011 rullade in i garaget.

mellandagar och fler kära återseenden väntar.
god natt min skatt

för mig som precis spenderat fyra månader i en del av europa där allting är lite extra sofistikerat, lite extra exklusivt och lite extra "chic", för mig som levt i ett land med ett konstigt språk och för mig som under dessa fyra månader spenderat mycket tid med svenska vänner som inte kan prata riktigt riktigt (sörlänningar) så var detta klipp det mest ultimata stämningsfulla av dem alla:
lagom skakigt filmat, lagom dåligt ljud, lagom trist lokal och lagom festlig stämning. lagom svenskt. lagom brett pratat (♥) och lagom mycket fokus på julens budskap. jag känner mig som hemma.
jag vet inte om klippet överhuvudtaget kommer tilltala dig, men jag tänkte jag skulle dela med mig ändå, för att jag önskar dig en BRA-NO GO JUL och jag vill påminna dig om att "VÅR HERRE JERHEVE SOM SKALL VART OPPSKRYTT, Å FOLKE SOM BO NEA JORD'N, SOM HAN TÖCK OM, SKA FÅ NE BRA." (luk. 2:14)


mängder av frid och kärlek till dig. god jul,
maja

i'm on a high och jag vet inte om det beror på att jag bara sovit 4 timmar i natt.
i'm on a high och det kan bero på att livet är FETT. för gud vet vilka dippar jag gått igenom under de senaste två veckorna, hur äckligt drygt allt känts och hur illa jag har mått varje morgon när jag vaknat. någonstans emellan dessa dippar har jag dock haft toppar, riktiga stunder stunder av astonishment och ordlöshet.

just nu äter jag grapefrukt (ja, mamma, jag har lärt mig tycka om det nu!) och känner hur hela kroppen liksom smälter ihop med sängen under mig. dags att sova njuta av den fantastiska helg jag haft med dubbla luciaframträdanden, fika med goda vänner, julklappinhandling, chilibolognesemiddag med britter, booty shaking på shaker's i geneve, gamla och nya kärlekar och en fantastisk svensk jullunch på "svenska klubben". efter att ha spenderat två timmar med att rensa allt luciastearin ur håret och catch:a up med julkalendern (♥) så ska jag nu tacka gud för välsignelsen att ha tandborste, tandkräm och en fantastiskt skön pyjamas, äta upp min grapefrukt och ta av den socke som jag precis doppade i min temugg. god natt, du fantastiska värld. vi ses imorgon.

a man and his door

30 minuters internet för 29 kronor på arlanda. under 1 krona/minut! ahmahgaahd.

känner mig lite unsatisfied. hade ju planerat att kunna flanera omkring och fördriva tid fram till incheckning klockan 17.30, men för det första blir man osmidig med en bagagevagn och för det andra kommer jag ju måste optimera tiden för att använda internet tiden maximalt och ändå, ändå, när jag kollat facebook, twitter, bloggar (som jag inte ens följer) och aftonbladet och allt så kommer det bara ha gått trettio minuter. inget flanerande på internet, nehepp.

känner mig också aningens ambivalent för jag är så nervös inför vad som väntar att jag gärna skulle låta det dröja lite extra länge, för att om möjligt bli mer redo. samtidigt så är jag nog så redo jag kan bli. tiden får gärna flyga förbi så att jag får möta framtiden och familjen och frankrike fort.
eller så får den gå i normal tempo. jag kan ändå inte påverka den. lugna andetag.

nu ska jag njuta av den otroligt obehagliga, men välkomna och fruktansvärda känslan av ovisshet.
lägger framtiden i guds händer.