110912. 21:00 - walking on the wild side
idag har jag varit "ledig". "inget" hushållsarbete m.a.o. har ändå jobbat med barnen 07:00-08:30, 11:30-13:30 och 16:00-19:00. sex timmar alltså. utan att jag ens har rört tvätten (vilket jag iofs visst gjorde. väldigt snabbt.)
it's freaking hard work här.
hann dock med en två timmars-promenard som var fett värd.
it's freaking hard work här.
hann dock med en två timmars-promenard som var fett värd.
jag gick mot ett ställe som heter pougny (fråga någon annan hur det uttalas). genom skogar, berg och dalar (ja, faktiskt). slog mig ner en stund i en skog och tog mig friheten att "faire pipi" som man säger här i frankrike. allemansrätt? mosade en ödla med min enorma fot (NAT. redan död).
fick sedan plötsligt för mig att dyka in i följande skogsparti:
orsakade diverse skador och mängder av skräp (kryp?) i håret. spindelväv i fejset framför allt, samt diverse bett (se nedan (ursäkta fokusmissen))
varför detta bekymmer? jo, för jag anade (och jag anade rätt) att det fanns något fantastiskt vackert långt inne. så jag gick och gick (kröp, duckade, varvade mellan att sjunga för att alla stora farliga djur skulle höra mig och bli rädda och att vara tyst för att inga snuskgubbar skulle höra mig och göra mig rädd, ålade mig fram (nåja, nästan)) och där - när jag väl tagit ur hörlurarna ur öronen så hörde jag ett stilla porlande:
ikväll när jag berättade för mamman om min promenad blev hon helt förskräckt. "jag hade ju inte ens tänkt låta dig köra bil själv på den vägen, en ensam, ung tjej som du - och så går du där! ensam! var du inte rädd?!"
well, inte så farligt (hö-hö), men jag var ganska nöjd när jag tillsist hittat hem.
fick sedan plötsligt för mig att dyka in i följande skogsparti:
orsakade diverse skador och mängder av skräp (kryp?) i håret. spindelväv i fejset framför allt, samt diverse bett (se nedan (ursäkta fokusmissen))
varför detta bekymmer? jo, för jag anade (och jag anade rätt) att det fanns något fantastiskt vackert långt inne. så jag gick och gick (kröp, duckade, varvade mellan att sjunga för att alla stora farliga djur skulle höra mig och bli rädda och att vara tyst för att inga snuskgubbar skulle höra mig och göra mig rädd, ålade mig fram (nåja, nästan)) och där - när jag väl tagit ur hörlurarna ur öronen så hörde jag ett stilla porlande:
ikväll när jag berättade för mamman om min promenad blev hon helt förskräckt. "jag hade ju inte ens tänkt låta dig köra bil själv på den vägen, en ensam, ung tjej som du - och så går du där! ensam! var du inte rädd?!"
well, inte så farligt (hö-hö), men jag var ganska nöjd när jag tillsist hittat hem.
Kommentarer
Postat av: Ida
Åh, naturen är så faschinerande där nere! och Gilla skorna :D
Trackback
